Idag är det 2 år sedan vi fick låta husses älskade Micis gå över regnbågsbron.. till alla andra älskade djur.

Det är det som är såååååå svårt att göra... att fatta ett så svårt beslut som att låta en älskad familjemedlems liv ta slut. Så definitivt, så tomt, så sorgset. 

Visst "VET" man, att man inte kunnat göra på annat sätt, och att dom har det bra där dom befinner sej nu... men för vi som finns kvar, är beslutet och tomheten så definitiv.. dom fattas....

Å så gör Micis... hon fattas oss... säkert "mest" för husse, eftersom att det var hans ögonsten... men även för mej såklart...

Hon va så speciell den lilla envisa tösen... jag kommer alldrig att glömma när vi åkte från Härnösand... där vi då bodde...till Åsele mitt ute i ingenmansland... vi kommer dit, och möts av vita vidder, knappt några hus... å en jäääämarns massa voffar.... i alla storlekar och valörer :0)

Där kom då Micis... å husse föll som en fura.... själv fann jag en annan valp... men i de fallet var husse stenhård... skulle vi ha någon så var det Micis... :0) envis?? mmmmmmmmmmmmmm. Men såklart... en blandning mellan border collie och karelsk björnhund... va kan de bli

Nåja, vi bestämmer oss för Mica... och åker hemöver... stannar efter vägen för att låta lillstrumpan rasta sej... å redan HÄR klack det till.... JAJAMEN... detta blir en kamp.... 

Hon va en handfull hög, där hon stapplade fram på sina fyra... å TOTALVÄGRADE komma tillbaka till oss *asg* SJÄLVSTÄNDIG??? jajamen!!

Vi hade fullt sjå att få in henne igen kan ja lova :0)

På den vägen va det.... en jämarns massa rymmarturer blev det många år framöver.... hon smet efter rådjur, hon smet efter guvetva... å att LYSSNA de va INTE hennes största förmåga.... iallafall inte på matte... å knappt på husse heller *asg*

TILLS.... en dag när hon va över 3år... då tvärvände allt.... hon blev en helt underbar hund... DOCK fortfarande envisare än synden själv... å tjurig.... som husse *asg*

Hon gick ALDRIG från denna dagen över gårdsgränsen, höll vakt på djur som kom över gården, å va helt enkelt en helt underbar individ...

Så en dag för drygt två år sedan, blev stumpan sjuk... hon kissade på sej, hon skrek till när hon skulle hoppa ur bilen en dag.... å vi åkte till vetr, efter MÅNGA MÅNGA turer så konstaterades att hon hade skadat ryggraden, hon fick gå på värktabletter... visst hon blev bra efter mkt vila... men sen började de om igen, hon kissade på sej, levervärderna va inte bra... å dom hittade inte vad de verkliga problemet var....

Hon började även visa tendens till aggressivitet mot andra hundar... å började "flyga på" vår egna Tess..... så beslutet va nödvändigt.... hon fick somna in den 19/3-07.... en tung dag....

Så detta inlägg är för dej Micis.... du är saknad... och älskad...

Love y.

 

Åsa

19 mars 2009 20:46

Det är alltid lika tråkigt att behöva ta bort sin vovve.
Kramis

http://ettlitetkatteri.bloggagratis.se

 

Annica

19 mars 2009 20:58

Oh va fint du skriver. Jag får ju tårar i ögonen. Synd att jag aldrig fick träffa denna ögonsten.

Kramen

http://www.tervoristerna.nu

 

Sanni

19 mars 2009 22:05

Oj, har der redan gått 2 år? Herregud vad tiden går..
Hon verkade vara en speciell hund.
Kram på dig

http://sannidizzy.bloggagratis.se

 

'♥♥♥♥L med Juni o Cola♥♥♥♥

20 mars 2009 13:05

oj så klok o fin hon ser ut. tragiskt att man inte får ha dem föralltid!kramis

http://www.juniocola.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Inte bara jag som vill ha rönnbär...     En härlig tid framöver, jag måste villigt erkänna att jag älskar hösten, alla färger i naturen, luften är hög och klar. OM bara inte svamparna sprang å gömde sej för mej skulle livet va perfekt     H...

Härliga underbara värme och  ... Men ju mer dagarna går ju mer inser man att det kommer en höst snart... tänk om man kunde lagra värmen!! så underbart de skulle vara. Plocka fram lite soltimmar sisådär i december när de knäpper i knutarna och vintern...

   blir inte så många inlägg här längre. Men så får de bli. Sommaren är för underbar att "slösas bort" med tankar, "onödigheter" osv.. å därför blir det att man tar dagen som den kommer.   Igår tog "söstra mi" barnen och jag en utflyktsdag ut t...

Jahapp åren går fort! Nu är det midsommar igen, borta är vinterns kyla och hoppet står nu till en lååååååååång varm behaglig sommar och en varm och skön höst.     ifjol stod hundarna modell för midsommar, allvarligt så har jag inte orkat göra ...

  Mycket tänkvärd......